Skolan är visst i behov av mer resurser

Den sista tiden har man kunnat läsa från flera håll att det är en myt att skolan har brist på resurser. I Svenska Dagbladet hävdar några att det är just en myt att skolan har brist på resurser, utan att problemet skulle vara att lärarna ägnar för lite tid till eleverna. De har ju rätt i att det är bristen på tid till eleverna som är problemet, men det är ju just därför som det är så viktigt att skolan får mer resurser. För lärarna ska ju som Sara Björk skriver vara lärare och inte kuratorer, studie och yrkesvägledare, skolbespisningspersonal, administrativpersonal, bibliotekarier och allt annat som behövs för att skolverksamheten ska fungera.

Robert Noord erkänner för en gångs skull att resurserna till skolan spelar en viktig roll, även fast han likt många andra gånger försöker minska betydelsen av mer resurser. Han har som alltid rätt i att uppföljning, bättre kontroll och styrning är viktigt men det är inte den enda lösning som han tenderar att påstå. Men att som de som skrev SvD artikeln hävda att det beror på brist på effektivitet är bara sorgligt. Det är ju på grund av resursbristen som lärarna får ta hand om sådana sysslor på skolan som de varken är ämnade eller utbildade för att sköta.

Det är i klassrummen lärarna ska vara tillsammans med eleverna och såklart förbereda lektioner. Men för att lärarna ska slippa lägga en så stor del på annat så behövs det mer resurser till skolorna. Mer resurser skulle inte bara ge mer tid med lärarna utan en bättre skolhälsovård, bättre bibliotek och allt annat som behövs för att skapa ett bättre skolväsende. Ibland måste man våga satsa även ifall det kostar lite.

Bloggar:

Robert Noord Sara Björk Mårtensson Peterlandersson Curiousheathen Utsiktfrånhöjden Enkristensresa SecondOpinion Kalderen JennyPetersson Sven-Erik Lindestam ChristerMagister Michaelas KonservativaTankar SpotFeed PereHallin Raymond LillaOSBlogg Wishfullthinking Värmdöcentern

Media:

SvD

[tags]Utbildning, Resurser, Skolpolitik[/tags]

Varför vill man inte ta sitt ansvar för Borås skolor?

Den borgerliga majoriteten i Borås pratar ständigt om hur mycket man vill och satsar på skolorna i Borås. Det framställs som att de är de enda som vill någonting för Borås skolor. Ändå är den just den borgerliga majoriteten som säger en sak och gör en annan sak. Ifall den borgerliga majoriteten hade menat allvar så hade man antingen väntat med att experimentera med välfärden i Borås eller höja skatten för att kunna bibehålla kvaliteten i verksamheten. Istället så gör man varken eller utan sprider istället lögner om vad man gör för skolorna. För samtidigt som de ständigt berättar om allt det fantastiska man gör för skolorna i Borås så tvingas kommundelarna att ständigt göra nya nedskärningar.

Frågan är ju varför en bibehållen skattenivå och experimenterandet i välfärden kommer före barnen i Borås. Men det är nog en fråga som bara majoriteten kan svara på.

Sammanfattning av SSUs utbildningsavsnitt 2009

(Jag fick i uppdrag att skriva en sammanfattning av Utbildningsavsnittet från SSUs kongress 2009 åt Rödluvanbloggen)

Under torsdags morgonen behandlades så äntligen SSUs utbildningspolitiska avsnitt och efter ett väldigt intressant utskottsarbete så kändes det väldigt bra. Tillsammans med Skåne m.fl. så kändes det som att vi hade riktigt många viktiga förslag för den svenska skolan.

Vi hade tre huvudfrågor i utbildningsavsnittet och det var endast ett betygssteg, nej till friskolor och införande av studielön. De två första vann vi men kongressen var tråkigt nog inte mogen nog att ställa sig bakom skrivningen om studielön som vi tillsammans med ett flertal andra distrikt lade fram. Diskussionen om betygsstegen vann vi och kongressen ställde sig bakom att endast ha ännu icke godkänt och godkänt. I friskoledebatten vann vi på så sätt att SSU för att friskolesystemet ska avskaffas på sikt. Vi lade fram ett flertal hårdare skrivningar som tråkigt nog inte gick igenom, men det viktiga är att vi fortfarande har kvar linjen emot friskolor.

Sen har vi flera nya åsikter som gick igenom som är väldigt intressanta. En av dessa är en obligatorisk skola från 3 års ålder vilket jag stridit för i skolgruppen. Det känns som ett viktigt beslut. Sedan så ställde sig kongressen även bakom att skolan ska vara statligt finansierad men drivas kommunalt. Det är någonting som är väldigt viktigt för att garantera alla elever en bra skola oavsett var i landet man bor.

Sammanfattningsvis så är nog utbildningsavsnittet det avsnittet där det har gått bäst för oss. Så man kan väl säga att jag är stolt men inte nöjd.

Johan Dahlberg
Ansvarig för Utbildningsavsnittet

Diskussion om nationella prov

Mats Gerdau (Moderat i riksdagens Utbildningsutskott) skriver på sin blogg om hur viktigt det är med nationella prov. jag skriver i kommentarsfältet om min syn på prov. Jag publicerar även kommentaren här!

Hej, jag tror också att det finns många lärare som är rädda för att bedöma elevernas kunskapsutveckling då de aldrig lärt sig hur de ska göra. Det är så klart ett problem som är viktigt att åtgärda. Självklart ska lärarna få lära sig hur man bedömer elevernas kunskapsutveckling, gärna ska de hjälpas åt tillsammans med sina kollegor, på så sätt får man även se elevens prestationer ur ett annat perspektiv.

Jag är inte heller helt emot prov, det jag vänder mig emot är just nationella prov som tenderar att bli ett prov som direkt styr elevens betyg. Det är inte rättvist att få sitt betyg utefter ett prov. Provet är ett verktyg för att se vad eleven kan och inte vad de ska ha i betyg. Ett nationellt prov kan med fördel användas i början av läsåret för att läraren ska se vad eleverna behöver läsa extra mycket och vilka som kan behöva lite extra hjälp. Den kan även användas i ett statistiskt syfte i slutet på läsåret för att skolverket ska kunna identifiera skolor som har många elever som inte klarar sig. Ett nationellt prov i slutet av läsåret ska inte ha någon inverkan på betyget utan ska vara till för att fördela stöd till specialundervisning till de skolor som behöver den mest.

Ett betyg ska aldrig baseras på ett prov utan på vad en elev presterar under en längre tid. När man har stora prov så ser ofta läraren endast till elevens prestation på dessa när det egentligen är allt annat som eleven gör som är det viktiga. För att ta ett exempel ska inte en elevs betyg i historia bli lidande för att eleven kan för lite om 1700-talet, för eleven kanske kan mycket om 1200-talet som inte ingår i slutprovet. Vi måste belöna alla kunskaper och inte bara de kunskaper som skolverket anser vara viktigast.

Däremot behöver vi ge lärarna många olika verktyg för att hjälpa eleven i dennes utbildning. Det bästa och enklaste vi kan göra är att ge lärarna möjlighet att ta del av varandras idéer. Ifall en lärare i Umeå kommer på en jätte bra idé så ska även en lärare i Borås få ta del av den idén.

Fokuset läggs alldeles för mycket på prov istället för att skapa ytterligare metoder för att hålla koll på elevens kunskaper. Prov kan vara bra för vissa elever, medan en del elever behöver andra verktyg för att visa sina kunskaper.

Med vänliga hälsningar
Johan Dahlberg

Bommersvik igen!

Så sitter jag återigen på tåget till Södertälje Syd, för att återigen åka till Bommersvik och ännu en träff med SSUs Skolgrupp. Med ett fullspäckat schema så ser jag fram emot en helg full av givande diskussioner om vad för skola vi vill driva i fortsättningen.

På gårdagens klubbmöte med SSU Frihet så fick medlemmarna chansen att säga vilka områden de tycker att SSU ska prioritera i framtiden och det var fem riktigt bra områden som jag håller med om att vi bör höras extra mycket i. Områdena som nämndes var: skolmaten, skolhälsan, friskolorna, de hårdare tagen i skolorna och att feminism eller genuskunskap bör vara ett obligatoriskt ämne i skolan.

Skolmaten och skolhälsan är två områden som har varit eftersatt alldeles för länge. Skolhälsan är väldigt viktig men blir tyvärr ofta den första att ta smällen när makthavare vill spara in på verksamheten. Det är oacceptabelt att en skola inte har en skolsköterska eller kurator närvarande varje dag. Vad fyller de för funktion när de inte är där när man behöver dem som mest?

De fyra första områdena är de som oftast är med när vi ska prata om vilka områden som är viktigast, men en glädjande nyhetet är förslaget om obligatorisk undervisning i feminism/genuskunskap. Man hade önskat att det inte skulle behöva någon sådan undervisning i Sverige, men tyvärr så är ju verkligheten sådan att det behövs.

Det ska bli intressant att höra vad övriga representanter i skolgruppen tycker om det förslaget.