Borås Socialistiska Fria Skola – Del 4

Källa: Göteborgsposten

Källa: Göteborgsposten

Det har gått ungefär ett år sedan debatten om vår friskoleansökan var aktuell senast. Nu är den återigen aktuell då Kommunstyrelsen i Borås föreslås att säga ja till vår friskoleansökan. Den borgerliga majoriteten i Borås vill alltså säga ja till vår friskoleansökan med motiveringen att man sätter valfriheten främst.

Vi i SSU har länge varit kritiska till systemet med fristående skolor och främst dem med konfessionell inriktning. Det är absurt att vem som helst i princip som har en lärarutbildning kan starta en friskola. Att den borgerliga majoriteten nu föreslår att man säger ja till vår ansökan bekräftar bara det vi redan visste, man sätter rätten att starta en friskola före elevens rätt till en objektiv undervisning. SSU har utan tvekan det som krävs för att driva en friskola liksom flera religiösa grupper, men det är inte någonting som är bra för samhället.

Vi ville med vår ansökan visa på de brister som finns i dagens system och det verkar som att det kommer att bli en skrämmande framgång. Man ska ju komma ihåg att det inte är kommunerna som bestämmer utan det definitiva beskedet kommer framåt November när Skolinspektionen kommer med sitt beslut. Däremot visar den borgerliga majoriteten i Borås tydligt hur man sätter rätten att starta friskola framför rätten till en objektiv skolgång för eleverna. Det är skrämmande att se hur de borgerliga partierna helt har spårat ur när det kommer till friskolesystemet.

Till skillnad från de borgerliga partierna så vill vi i SSU ha en skola fri från vinstintressen och fri från dolda agendor och bristande objektivitet. Vem vet vart den här cirkusen slutar. Förra sommaren när diskussionen var som hetast var det ett otroligt träffande inlägg från Gester…med ord och det var:
”Väntar bara på att även FRA vill starta friskola med slogan ”Vi lär barn lyssna”.

Vem vet, kanske är det där vi hamnar om den borgerliga flumpolitiken får fortsätta härja fritt inom skolväsendet.

Andra som skriver om det här är:

Bloggare: Anders Österberg
Media: BT

Andra inlägg på bloggen om: Borås Socialistiska Fria Skola

Sammanfattning av SSUs utbildningsavsnitt 2009

(Jag fick i uppdrag att skriva en sammanfattning av Utbildningsavsnittet från SSUs kongress 2009 åt Rödluvanbloggen)

Under torsdags morgonen behandlades så äntligen SSUs utbildningspolitiska avsnitt och efter ett väldigt intressant utskottsarbete så kändes det väldigt bra. Tillsammans med Skåne m.fl. så kändes det som att vi hade riktigt många viktiga förslag för den svenska skolan.

Vi hade tre huvudfrågor i utbildningsavsnittet och det var endast ett betygssteg, nej till friskolor och införande av studielön. De två första vann vi men kongressen var tråkigt nog inte mogen nog att ställa sig bakom skrivningen om studielön som vi tillsammans med ett flertal andra distrikt lade fram. Diskussionen om betygsstegen vann vi och kongressen ställde sig bakom att endast ha ännu icke godkänt och godkänt. I friskoledebatten vann vi på så sätt att SSU för att friskolesystemet ska avskaffas på sikt. Vi lade fram ett flertal hårdare skrivningar som tråkigt nog inte gick igenom, men det viktiga är att vi fortfarande har kvar linjen emot friskolor.

Sen har vi flera nya åsikter som gick igenom som är väldigt intressanta. En av dessa är en obligatorisk skola från 3 års ålder vilket jag stridit för i skolgruppen. Det känns som ett viktigt beslut. Sedan så ställde sig kongressen även bakom att skolan ska vara statligt finansierad men drivas kommunalt. Det är någonting som är väldigt viktigt för att garantera alla elever en bra skola oavsett var i landet man bor.

Sammanfattningsvis så är nog utbildningsavsnittet det avsnittet där det har gått bäst för oss. Så man kan väl säga att jag är stolt men inte nöjd.

Johan Dahlberg
Ansvarig för Utbildningsavsnittet

Är försämrade möjligheter till vidareutbildning verkligen lösningen?

Anna Svalander säger (BT 30/5) att hon tycker att mitt påstående om att den moderatstyrda regeringen vill sänka utbildningsnivån är befängt. Hon undrar dessutom vad i gymnasiereformen som upprör mig och drar slutsatsen att det är att de teoretiska ämnena blir färre och mindre omfattande på praktiska program.

Anna har helt rätt i att det framför allt är det som upprör mig även fast det inte är det enda. Jag kommer till skillnad från Svalander aldrig att stödja att man medvetet tar ifrån mängder med elever deras möjligheter till framtida högskolestudier. Man kan skapa tydliga yrkesprogram utan att ta bort den här möjligheten för de elever som väljer ett yrkesförberedande program.

Jag delar Annas oro kring den höga frånvaron i skolan och att det är alldeles för många elever som blir underkända. Det är allvarliga problem som måste lösas, men det är problem som man inte löser genom att sänka ambitionerna och försvåra ungdomars möjlighet till vidareutbildning. En bra början är att se till att skolan får de resurserna den behöver istället för att, likt Anna Svalander och hennes vänner i sexpartimajoriteten, dra ner på skolan.

Att påstå att det regeringen gör nu är att höja ambitionerna i den svenska gymnasieskolan är befängt. Att diskvalificera en stor del av de svenska gymnasieeleverna ifrån framtida högskolestudier ser inte jag som att höja ambitionerna utan snarare tvärtom. Lika befängt är det att påstå att vi socialdemokrater skulle vilja se alla stöpta i samma form. Det är ju vi som slåss för att alla ska få möjligheten att vidareutbilda sig.

Anna Svalander kallar det att uppvärdera yrkesprogrammen när man tar bort högskolebehörigheten. Jag skulle säga att man nedvärderar eleverna istället.

Anna Svalander skriver följande ”Skillnaden mellan Socialdemokraternas politik och Folkpartiets är att i Socialdemokraternas värld ska alla stöpas i samma form, i den liberala får ungdomarna själva välja.” Lite märkligt med tanke på att det är vi Socialdemokrater som slåss för att alla elever ska få möjlighet att läsa vidare på högskolan och liberalerna som tycker att de som läst yrkesförberedande program inte ska få det.

Är det det som är Folkpartiets valfrihet? Att man minskar antalet timmar som eleven själva får disponera som de vill (Individuella valet) och försämrar möjligheterna till vidareutbildning.

Det är jätte bra att Anna Svalander vill göra någonting åt problemen med underkända betyg och frånvaro i skolan. Men att utsätta Borås skolor för de här nedskärningarna vi nu ser är ingen bra idé ifall man vill höja måluppfyllelsen i skolan.

Johan Dahlberg
Styrelseledamot SSU Frihet Borås

Skriv på uppropet mot neddragningarna i Borås skolor!

Hittade idag en namninsamling mot sexpartimajoritetens ovilja att inte prioritera förskola och skola i Borås Stad. Det är möjligt att sänka det ekonomiska resultatet och använda en del av det stora överskott vi har kvar från tidigare år. Jag håller helt med den borgerliga majoriteten i Borås om att det är viktigt att ha en balans i budgeten, men i kristider så är det viktigt att se till att välfärdens kärna inte får ta stryk. Då har man två alternativ, antingen höjer man skatten eller så sänker man det ekonomisk resultatet och kanske tom. accepterar att kommunen får ett tillfälligt negativt resultat.

Namninsamlingen hittar ni här!

Diskussion om nationella prov

Mats Gerdau (Moderat i riksdagens Utbildningsutskott) skriver på sin blogg om hur viktigt det är med nationella prov. jag skriver i kommentarsfältet om min syn på prov. Jag publicerar även kommentaren här!

Hej, jag tror också att det finns många lärare som är rädda för att bedöma elevernas kunskapsutveckling då de aldrig lärt sig hur de ska göra. Det är så klart ett problem som är viktigt att åtgärda. Självklart ska lärarna få lära sig hur man bedömer elevernas kunskapsutveckling, gärna ska de hjälpas åt tillsammans med sina kollegor, på så sätt får man även se elevens prestationer ur ett annat perspektiv.

Jag är inte heller helt emot prov, det jag vänder mig emot är just nationella prov som tenderar att bli ett prov som direkt styr elevens betyg. Det är inte rättvist att få sitt betyg utefter ett prov. Provet är ett verktyg för att se vad eleven kan och inte vad de ska ha i betyg. Ett nationellt prov kan med fördel användas i början av läsåret för att läraren ska se vad eleverna behöver läsa extra mycket och vilka som kan behöva lite extra hjälp. Den kan även användas i ett statistiskt syfte i slutet på läsåret för att skolverket ska kunna identifiera skolor som har många elever som inte klarar sig. Ett nationellt prov i slutet av läsåret ska inte ha någon inverkan på betyget utan ska vara till för att fördela stöd till specialundervisning till de skolor som behöver den mest.

Ett betyg ska aldrig baseras på ett prov utan på vad en elev presterar under en längre tid. När man har stora prov så ser ofta läraren endast till elevens prestation på dessa när det egentligen är allt annat som eleven gör som är det viktiga. För att ta ett exempel ska inte en elevs betyg i historia bli lidande för att eleven kan för lite om 1700-talet, för eleven kanske kan mycket om 1200-talet som inte ingår i slutprovet. Vi måste belöna alla kunskaper och inte bara de kunskaper som skolverket anser vara viktigast.

Däremot behöver vi ge lärarna många olika verktyg för att hjälpa eleven i dennes utbildning. Det bästa och enklaste vi kan göra är att ge lärarna möjlighet att ta del av varandras idéer. Ifall en lärare i Umeå kommer på en jätte bra idé så ska även en lärare i Borås få ta del av den idén.

Fokuset läggs alldeles för mycket på prov istället för att skapa ytterligare metoder för att hålla koll på elevens kunskaper. Prov kan vara bra för vissa elever, medan en del elever behöver andra verktyg för att visa sina kunskaper.

Med vänliga hälsningar
Johan Dahlberg