"Kunskaperna är nämligen inte alls alltid avgörande när elever får betyg" säger Skolinspektionen. Det låter som att det skulle kunna finnas betyg som inte är godtyckliga, vilket saknar förankring i verkligheten.
Betyg är i grunden godtyckligt då det premierar den kunskap som betygssättaren anser vara viktig. Det är det som är faran med betygen och det är därför betygen skapar en kunskapsfientlig skola, där eleven inte får utveckla sin fulla potential, utan ska formas till den människan som samhället vill.
Det här är en föråldrad syn på utbildning och i ett modernt samhälle hör inte en sådan kunskapsfientlig skola hemma. Så det ligger lite sanning i det Skolinspektionen säger bortsett från att det alltid är så och inte bara ibland som Skolinspektionen påstår.
Jan Björklund fortsätter sitt korståg mot verkligheten. Nu är det spetslinjer i högstadiet han vill införa. Att Skolverket säger att individualiseringen av den svenska skolan är en av huvudorsakerna till att den har försämrats så mycket de sista åren är inget Björklund bryr sig om.
Fast det ligger väl i linje med vad man gjort hitills. Allt från betyg till skriftliga omdömen följer samma princip. Att populisten Jan Björklund fortsätter att diskutera skitfrågor som Betyg osv. är väl inget konstigt. Det tråkiga är ju att de viktiga frågorna glöms bort.
Ända sedan lågkonjunkturen började så har borgarna med Anders Borg i spetsen ständigt berättat hur viktigt det är att välfärdens kärna räddas. Sen kan man ju fråga sig vad det är för något. Större delen av den kommunala verksamheten t.ex. är viktiga för att skapa ett bra samhälle. Men ifall man nu följer den borgerliga definitionen av vad välfärdens kärna är så borde det ju betyda att skolan besparas de neddragningarna som alltid kommer i lågkonjunkturerna.
Det är ganska enkelt att konstatera att majoriteten av Sveriges kommuner svek ”välfärdens kärna”. Fyra av fem kommuner minskade resurserna till skolan och lärartätheten sjunker i hälften av kommunerna enligt en undersökning som Lärarförbundet har gjort. Något som även bekräftats av Skolverket.
Nu när vi äntligen börjar komma ur krisen så lägger Regeringen en vår proposition utan nya satsningar på kommunerna och i synnerhet skolan. Anders Borg tar varje chans att sprida lögner om att välfärdens kärna har räddats, för hur kan man påstå det när fyra av fem kommuner drar ner på skolorna.
Att rädda skolan gör man inte genom neddragningar utan genom satsningar i lågkonjunkturer. För att vi ska ha en ljus framtid så måste skolan fredas från nedskärningar och det gäller även i ekonomiska kriser. Nu när krisen är över så måste det komma satsningar på kommunerna och i synnerhet skolan. Trots det så vill Reinfeldt se fler skattesänkningar istället för att ta ansvar för välfärden och ”välfärdens kärna” som han tillsammans med Borg talade så väl om.
Låt inte barnen betala krisen!
Av en händelse råkade jag höra Anna Svalander på Radio Sjuhärad och där kunde jag förvånad höra att hon tyckte att det är moraliskt fel av mig att gå på en friskola bara för att jag är emot friskolesystemet. Att Anna Svalander är mer intresserad av mitt val av skola än att diskutera vad för effekter friskolorna får på den svenska skolan är ganska anmärkningsvärt för att vara ordförande i utbildningsnämnden. Hon får gärna engagera sig i mitt skolval ifall det intresserar henne, men frågan är vad det fyller för politiskt syfte mer än att smutskasta motståndaren.
Målet för mig är att de resurserna som idag läggs på friskolor ska läggas i den kommunala verksamheten men det kräver politiska beslut för att stegvis montera ner friskolesystemet. Men så länge vi har ett system så är det en självklarhet att eleverna ska ha rätt att välja det alternativet ifall den bäst ger eleven den kunskap de behöver för den väg de vill gå. Dagens skolsystem är uppbyggt på en marknad och jag väljer ju av samma utbud som alla andra. Bara för att jag är emot friskolesystemet så betyder inte det att jag har några särregler som avgör vilka skolor som är okej att välja.
Jag tycker det är en viktig demokratisk fråga att de kommunala resurserna används på ett så ekonomiskt ansvarsfullt sätt som möjligt. Det är inte fallet med dagens två parallella skolsystem där kommunerna inte kan planera sin verksamhet fullt ut på grund av den osäkerhet som är resultatet av friskolesystemet. Mitt mål är att skattemedel som läggs på skolor inte ska gå till några vinstutdelningar eller lyxliv åt friskoleägare.
Det är därför inte en fråga om ungdomars skolval utan om skolsystemets och den offentliga sektorns ansvar och skyldighet gentemot väljarna. Det är bristen på ansvar för skattebetalarnas pengar som är moraliskt fel, inte att välja det programmet som bäst ger en verktygen för att förverkliga sina drömmar.
Johan Dahlberg
Kassör SSU Södra Älvsborg
Den sista tiden har man kunnat läsa från flera håll att det är en myt att skolan har brist på resurser. I Svenska Dagbladet hävdar några att det är just en myt att skolan har brist på resurser, utan att problemet skulle vara att lärarna ägnar för lite tid till eleverna. De har ju rätt i att det är bristen på tid till eleverna som är problemet, men det är ju just därför som det är så viktigt att skolan får mer resurser. För lärarna ska ju som Sara Björk skriver vara lärare och inte kuratorer, studie och yrkesvägledare, skolbespisningspersonal, administrativpersonal, bibliotekarier och allt annat som behövs för att skolverksamheten ska fungera.
Robert Noord erkänner för en gångs skull att resurserna till skolan spelar en viktig roll, även fast han likt många andra gånger försöker minska betydelsen av mer resurser. Han har som alltid rätt i att uppföljning, bättre kontroll och styrning är viktigt men det är inte den enda lösning som han tenderar att påstå. Men att som de som skrev SvD artikeln hävda att det beror på brist på effektivitet är bara sorgligt. Det är ju på grund av resursbristen som lärarna får ta hand om sådana sysslor på skolan som de varken är ämnade eller utbildade för att sköta.
Det är i klassrummen lärarna ska vara tillsammans med eleverna och såklart förbereda lektioner. Men för att lärarna ska slippa lägga en så stor del på annat så behövs det mer resurser till skolorna. Mer resurser skulle inte bara ge mer tid med lärarna utan en bättre skolhälsovård, bättre bibliotek och allt annat som behövs för att skapa ett bättre skolväsende. Ibland måste man våga satsa även ifall det kostar lite.
Bloggar:
Robert Noord Sara Björk Mårtensson Peterlandersson Curiousheathen Utsiktfrånhöjden Enkristensresa SecondOpinion Kalderen JennyPetersson Sven-Erik Lindestam ChristerMagister Michaelas KonservativaTankar SpotFeed PereHallin Raymond LillaOSBlogg Wishfullthinking Värmdöcentern
Media:
SvD
Andra bloggar om: Utbildning, Resurser, Skolpolitik
Så är Socialdemokraternas skolpolitik fastställd och den kan sammanfattas med ett ord ”besvikelse”.
Den största besvikelsen är när det gäller friskolor där man anammade den nyliberala synen på drift av skolor. Man ställde sig t.ex. bakom vinster i skolor med en liten flummig antydan om så länge kvalitén bibehålls. Det är så klart bättre än inget, men när man säger så länge kvalitén bibehålls så är det inte så svårt att nå slutsatsen att det bara är tomma ord. Men det mest bisarra var nog ändå att man inte ville ställa sig bakom ett förbud mot att neka elever på grund av funktionshinder.
Till er som säger att kvalitén är viktigast och att driftsformen inte är viktig så kan jag ju direkt säga att jag också tycker att kvalitén är den viktigaste frågan men det betyder inte att driftsformen in är viktig. Jag blir besviken på Socialdemokrater som t.ex. Robert Noord som säger att vi nu äntligen kan fokusera på det som är viktigt. Driftsformen är en central del inom skolan och påverkar mycket så att framställa det som helt oviktigt är riktigt oseriöst.
En annan besvikelse är att Socialdemokraterna står fast vi att högskolor ska ha en möjlighet att ta ut en avgift från utländska studenter. Man tycker alltså att det med att, kunskapen är så bra för att den bara växer genom att den delas med fler, endast gäller inhemska studenter.
Bloggar:
Robert Noord Jonas Morian Mitt i steget Ekonomismen Anna Vikström MohammedSvensson
Media:
HP DN SvD Expressen
Andra bloggar om: Friskolor, Jobb09, Kongressen, Skolpolitik
Läste för ett tag sedan att Folkpartiet nu vill att skolan återigen ska bli statlig. Jag håller helt med Folkpartiet att en statlig skola skulle vara ett bra steg för att tillgodo se barns rätt till en likvärdig utbildning. För med dagens system så finns det många kommuner, däribland Borås, som inte satsar alls mycket på skolan och därmed så får inte alla barn en likvärdig utbildning.
Lite intressant är det dock att dem tycker att det delade ledarskapet skapar ett rörigt system. Ifall man tycker att det blir rörigt när det är många kommuner som driver skolor så borde man ju rimligen även tycka att friskolesystemet bidrar till att göra det ännu rörigare. Vad vill man då göra med friskolesystemet eller är det kanske bara tomma ord så kommer från Folkpartiet.
Jag tycker att det är jätte bra att skolans finansiering läggs på statlig nivå och helst att driften av skolorna fortfarande ligger på kommunerna men så länge vi har kvar friskolorna så bidrar ju det knappast till att göra det svenska skolsystemet mindre rörigt.
Robert Noord skriver även om det här även fast han precis som vanligt gör förenklade analyser och tror att det bara handlar om uppföljning och att ha förväntningar. Uppföljningar och förväntningar är två viktiga saker men det är även viktigt att ha en bra organisering av skolväsendet. Att ha två parallella skolsystem samt kommuner som inte vill ta ansvar för skolorna (exempelvis Borås) är ett stort problem för den svenska skolan. Problem som Robert Noord med flera vill sopa under mattan.
Bloggar:
Edvin Alam Christermagister
Media:
Aftonbladet SvD Expressen Sydsvenskan
Den borgerliga majoriteten i Borås pratar ständigt om hur mycket man vill och satsar på skolorna i Borås. Det framställs som att de är de enda som vill någonting för Borås skolor. Ändå är den just den borgerliga majoriteten som säger en sak och gör en annan sak. Ifall den borgerliga majoriteten hade menat allvar så hade man antingen väntat med att experimentera med välfärden i Borås eller höja skatten för att kunna bibehålla kvaliteten i verksamheten. Istället så gör man varken eller utan sprider istället lögner om vad man gör för skolorna. För samtidigt som de ständigt berättar om allt det fantastiska man gör för skolorna i Borås så tvingas kommundelarna att ständigt göra nya nedskärningar.
Frågan är ju varför en bibehållen skattenivå och experimenterandet i välfärden kommer före barnen i Borås. Men det är nog en fråga som bara majoriteten kan svara på.
Joakim Malmberg och Anna Svalander svarar i BT (10/9) på min kritik mot friskolesystemet. Tråkigt nog så väljer dem att inte svara kritiken mot att man godkänner friskoleansökningar på löpande band trots att elevunderlaget sjunker och man redan kan se skolor som börjar närma sig smärtgränsen för hur lite elever man kan klara av. Det är nämligen kommunens ansvar att till skolinspektionen yttra sig över hur skolan påverkar de övriga skolorna i Borås. Att kommunala skolor tvingas stänga och elever tvingas att byta skola oroar uppenbarligen inte Malmberg och Svalander för friheten att starta skola står ju över allt annat.
Man vågar inte ta debatten om friskolesystemets nackdelar och konsekvenserna av överetableringen av skolor. Därför försöker man styra över debatten till att handla om sådana pseudodiskussioner som vart jag väljer att gå i skolan. Jag har aldrig någonsin och kommer aldrig att säga att elever inte får välja fritt bland dem skolor som finns att välja mellan. Det är en självklarhet även för mig. Däremot är det vår skyldighet att se till att systemet är så bra som möjligt så att eleverna får en så bra utbildning som möjligt. Därför är det viktigt att vi får bort osunda intressen.
Malmberg och Svalander verkar tro att den här debatten inte handlar om mer än bra och dåliga skolor. Men vi vet lika väl som dem att det finns både bra och dåliga friskolor precis som det finns bra och dåliga kommunala. Skillnaden ligger i hur vi vill åtgärda problemen och den skillnaden är stor. Vi vill till exempel inte att våra gemensamma tillgångar ska slösas iväg till privata företag som inte är intresserade av något annat än att tjäna pengar. Vi anser att sådana intressen är osunt för vår gemensamma skola.
Johan Dahlberg
styrelseledamot SSU Frihet Borås
Den kommunala skolan hotas inte säger den borgerliga majoriteten i Borås och godkänner SSUs ansökan om att få starta en friskola. När Karl-Gustav Drotz (KD) som är ansvarigt kommunalråd säger att det inte hotar den kommunala skolan så blir man lite orolig för hur illa det är ställt med utbildningspolitiken i majoriteten i Borås. Samtidigt sa en borgerlig kommunstyrelseledamot att den socialistiska friskolans ansökan var en av de bästa välformulerade de läst. Då undrar jag egentligen hur de andra friskolornas ansökningar sett ut? SSU visar med sin ansökan ett system som inte håller. Idag får i princip vem som helst starta skola utan att någon egentligen reagerar. Elevantalet rasar på flera grundskolor i Borås och flera skolor börjar drabbas av halvfulla lokaler med de extra kostnader det medför. Den inställningen den borgerliga majoriteten har till skolorna i Borås riskerar att leda till skoldöden som bland annat har drabbat Gävle där man fått stänga flera skolor med alla de negativa konsekvenser det får för anställda och elever.
Vi i SSU vill se ett samhälle och skolsystem som syftar till integration och inte den segregation som kommer bli resultatet av dagens skolpolitik. De borgerliga partierna pratar jättefint om integration när det gäller att skapa integration på Norrby men när det kommer till skolor så ser man uppenbarligen inte något problem med att dela upp barn.
Skolan är en naturlig träffpunkt för barn med olika bakgrund, tro och åsikter. Därför är det viktigt att vi har en skola för alla så att vi inte får en skola där alla olika samhällsgrupper startar sina egna skolor där de sätter barnen. Men det är även viktigt att skoltiden får förbli en tid där man inte utsätts för den subjektiva undervisningen som man riskerar att få med dagens system. Det är väldigt viktigt att skolan får vara den där demokratiska frizonen som är fri från såväl kapitalets som religiösa och politiska organisationers intressen. Därför ska vi avskaffa systemet med friskolor och därmed sätta stopp för en central del i den borgerliga flumskolan.
Johan Dahlberg
styrelseledamot SSU Frihet
Senaste kommentarer