Betyg är alltid godtyckliga

"Kunskaperna är nämligen inte alls alltid avgörande när elever får betyg" säger Skolinspektionen. Det låter som att det skulle kunna finnas betyg som inte är godtyckliga, vilket saknar förankring i verkligheten.

Betyg är i grunden godtyckligt då det premierar den kunskap som betygssättaren anser vara viktig. Det är det som är faran med betygen och det är därför betygen skapar en kunskapsfientlig skola, där eleven inte får utveckla sin fulla potential, utan ska formas till den människan som samhället vill.

Det här är en föråldrad syn på utbildning och i ett modernt samhälle hör inte en sådan kunskapsfientlig skola hemma. Så det ligger lite sanning i det Skolinspektionen säger bortsett från att det alltid är så och inte bara ibland som Skolinspektionen påstår.

Jan Björklund vs. Verkligheten

Jan Björklund fortsätter sitt korståg mot verkligheten. Nu är det spetslinjer i högstadiet han vill införa. Att Skolverket säger att individualiseringen av den svenska skolan är en av huvudorsakerna till att den har försämrats så mycket de sista åren är inget Björklund bryr sig om.

Fast det ligger väl i linje med vad man gjort hitills. Allt från betyg till skriftliga omdömen följer samma princip. Att populisten Jan Björklund fortsätter att diskutera skitfrågor som Betyg osv. är väl inget konstigt. Det tråkiga är ju att de viktiga frågorna glöms bort.

Borgarna fortsätter svika skolan

Ända sedan lågkonjunkturen började så har borgarna med Anders Borg i spetsen ständigt berättat hur viktigt det är att välfärdens kärna räddas. Sen kan man ju fråga sig vad det är för något.  Större delen av den kommunala verksamheten t.ex. är viktiga för att skapa ett bra samhälle. Men ifall man nu följer den borgerliga definitionen av vad välfärdens kärna är så borde det ju betyda att skolan besparas de neddragningarna som alltid kommer i lågkonjunkturerna.

Det är ganska enkelt att konstatera att majoriteten av Sveriges kommuner svek ”välfärdens kärna”. Fyra av fem kommuner minskade resurserna till skolan och lärartätheten sjunker i hälften av kommunerna enligt en undersökning som Lärarförbundet har gjort. Något som även bekräftats av Skolverket.

Nu när vi äntligen börjar komma ur krisen så lägger Regeringen en vår proposition utan nya satsningar på kommunerna och i synnerhet skolan. Anders Borg tar varje chans att sprida lögner om att välfärdens kärna har räddats, för hur kan man påstå det när fyra av fem kommuner drar ner på skolorna.

Att rädda skolan gör man inte genom neddragningar utan genom satsningar i lågkonjunkturer. För att vi ska ha en ljus framtid så måste skolan fredas från nedskärningar och det gäller även i ekonomiska kriser. Nu när krisen är över så måste det komma satsningar på kommunerna och i synnerhet skolan. Trots det så vill Reinfeldt se fler skattesänkningar istället för att ta ansvar för välfärden och ”välfärdens kärna” som han tillsammans med Borg talade så väl om.

Låt inte barnen betala krisen!

När billiga poäng blir viktigare än sakfrågan

Av en händelse råkade jag höra Anna Svalander på Radio Sjuhärad och där kunde jag förvånad höra att hon tyckte att det är moraliskt fel av mig att gå på en friskola bara för att jag är emot friskolesystemet. Att Anna Svalander är mer intresserad av mitt val av skola än att diskutera vad för effekter friskolorna får på den svenska skolan är ganska anmärkningsvärt för att vara ordförande i utbildningsnämnden. Hon får gärna engagera sig i mitt skolval ifall det intresserar henne, men frågan är vad det fyller för politiskt syfte mer än att smutskasta motståndaren.

Målet för mig är att de resurserna som idag läggs på friskolor ska läggas i den kommunala verksamheten men det kräver politiska beslut för att stegvis montera ner friskolesystemet. Men så länge vi har ett system så är det en självklarhet att eleverna ska ha rätt att välja det alternativet ifall den bäst ger eleven den kunskap de behöver för den väg de vill gå. Dagens skolsystem är uppbyggt på en marknad och jag väljer ju av samma utbud som alla andra. Bara för att jag är emot friskolesystemet så betyder inte det att jag har några särregler som avgör vilka skolor som är okej att välja.

Jag tycker det är en viktig demokratisk fråga att de kommunala resurserna används på ett så ekonomiskt ansvarsfullt sätt som möjligt. Det är inte fallet med dagens två parallella skolsystem där kommunerna inte kan planera sin verksamhet fullt ut på grund av den osäkerhet som är resultatet av friskolesystemet. Mitt mål är att skattemedel som läggs på skolor inte ska gå till några vinstutdelningar eller lyxliv åt friskoleägare.

Det är därför inte en fråga om ungdomars skolval utan om skolsystemets och den offentliga sektorns ansvar och skyldighet gentemot väljarna. Det är bristen på ansvar för skattebetalarnas pengar som är moraliskt fel, inte att välja det programmet som bäst ger en verktygen för att förverkliga sina drömmar.

Johan Dahlberg
Kassör SSU Södra Älvsborg

Skolan är visst i behov av mer resurser

Den sista tiden har man kunnat läsa från flera håll att det är en myt att skolan har brist på resurser. I Svenska Dagbladet hävdar några att det är just en myt att skolan har brist på resurser, utan att problemet skulle vara att lärarna ägnar för lite tid till eleverna. De har ju rätt i att det är bristen på tid till eleverna som är problemet, men det är ju just därför som det är så viktigt att skolan får mer resurser. För lärarna ska ju som Sara Björk skriver vara lärare och inte kuratorer, studie och yrkesvägledare, skolbespisningspersonal, administrativpersonal, bibliotekarier och allt annat som behövs för att skolverksamheten ska fungera.

Robert Noord erkänner för en gångs skull att resurserna till skolan spelar en viktig roll, även fast han likt många andra gånger försöker minska betydelsen av mer resurser. Han har som alltid rätt i att uppföljning, bättre kontroll och styrning är viktigt men det är inte den enda lösning som han tenderar att påstå. Men att som de som skrev SvD artikeln hävda att det beror på brist på effektivitet är bara sorgligt. Det är ju på grund av resursbristen som lärarna får ta hand om sådana sysslor på skolan som de varken är ämnade eller utbildade för att sköta.

Det är i klassrummen lärarna ska vara tillsammans med eleverna och såklart förbereda lektioner. Men för att lärarna ska slippa lägga en så stor del på annat så behövs det mer resurser till skolorna. Mer resurser skulle inte bara ge mer tid med lärarna utan en bättre skolhälsovård, bättre bibliotek och allt annat som behövs för att skapa ett bättre skolväsende. Ibland måste man våga satsa även ifall det kostar lite.

Bloggar:

Robert Noord Sara Björk Mårtensson Peterlandersson Curiousheathen Utsiktfrånhöjden Enkristensresa SecondOpinion Kalderen JennyPetersson Sven-Erik Lindestam ChristerMagister Michaelas KonservativaTankar SpotFeed PereHallin Raymond LillaOSBlogg Wishfullthinking Värmdöcentern

Media:

SvD

[tags]Utbildning, Resurser, Skolpolitik[/tags]